Hej då – Medelhavet

Hilsen.

Nu har vi lämnat Medelhavet. Vi är fortfarande i Andalucien, men på Atlantsidan vid Cádiz – Europas äldsta stad – grundades ca 1100 kr f Kr.

Vi bor inte i själva Cádiz – som ligger på en smal landtunga, utan på El Puerto de Santa María. En fantastiskt söt liten stad med trånga gränder och torg, apelsinträd mitt i allt. Det är så gulligt så att ögonen tåras. Allt sett ur turistögon, förståss – men de är de enda vi har. Kanske drar det i lägenheterna, kanske är lokalhyran hutlös och elräkningarna skyhöga – vet just inte – men vi ser det vi ser och det är fint. Det finns också ödestomter och halvfärdiga hus, skräp och gamla garage – en vanlig bild i det Spanien vi färdats i.

Vi tog en cykeltur igår och det är bland det roligaste jag vet. Man ser så mycket och kan snika in både här och där, köra på trottoarer och mot trafiken – allt funkar med cykel. Jättebusigt. TYVÄRR har vi ingen hjälm att sätta på skulten – vi glömde packa ned dem – och det är dumt – det är rent av JÄTTEDUMT – men så är det och vi hoppas på det bästa.

Vi slog oss ned på Plaza de Espagna och tog en boccadillo – en lättgrillad macka med ost o skinka – samt en öl. Satt där och njöt. Tittade på den stora katedralen – på vilken storkarna hade samlats för att vänslas. De bevakade varandra och klapprade med sina långa näbbar – för att visa att just DE var värda att satsas på. Jodå. Där var det liv i luckan – så snart blir det barnfest. Riktigt spännande att se dessa stora fåglar – i sådant mångtal – på så nära håll.

På något sätt missar vi alltid att det är siesta-dags. Vi är alltid i rörelse lagom till gatorna töms och affärerna stänger. Maken tycker att just det sista inte gör så mycket, men där tycker vi lite olika. Jag brukar peka på några intressanta järnaffärer – i hopp om att han skall förstå vad kul det är att kolla läget. Det går så där……

 

Just nu är det rea och då kan man spara pengar, tänker jag. Så jag brukar gå in i affäreroch scanna läget och se vilka saker jag vill ha – lägger ihop alla summor – och sedan går jag ut. Utan att handla. Ibland har jag sparat kanske 500 Euro. Det är helt enormt.

Jag är nyfiken av mig – har alltid varit – och det avtar inte nämnvärt med min aktningsvärt stigande ålder. Betyder att jag kan gå i timmar och titta i hyllor efter vad som finns och hur man löser olika problem, vad man kan laga för mat, vilka köksutrustningar man har, hur hänger man upp stuprännorna här och vad kostar pärlplattorna.

Vädret har varit rent otroligt fantastiskt. Skönt varmt men inte hett. Som en skön svensk sommardag. Ca 23c. Kvällarna och nätterna bjuder på ca 10 c – 12 c, 2 mygg och en fluga.
Eftersom vi är vid Atlantkusten nu, så kommer temperaturen att sjunka. Farethewell jättevarmt.

Vi bor på en camping La Duna – bra kvalitet och nära stranden – och vilken strand…….
Som grannar har vi faktiskt en hel svenskkoloni. 3 husbilar från Sverige och sedan har vi de 243 andra bilarna från Tyskland och Great Britain. Få holländare här, för ovanlighetens skull. Bra standard och rent och snyggt.

Duscharna är stora och man får plats och kan vända sig utan att någon utskjutande kroppsdel råkar stänga av vattnet i själva vändningen. Vattnet är någorlunda varmt och gott men jag såg i morse att det ångade speciellt från bås 2 – tror den har lite hetare vatten än de andra………jag skall allt ta reda på detta imorgon. Jämförde med min dusch. Stod och inspekterade ev ånga – men det kom inget ång. Det här måste utredas.
Ett litet minus är dock att själva duschstrålen är riktad rakt nedåt – inte skratta – vilket gör att man måste stå kloss an väggen för att få stril. Den är kall. Väggen alltså. Rumpan är kroppsvarm. Chocken är obehaglig när de tu mötas. När andra sidan skall tvagas har väggen värmts upp. Kanske skall alternera kroppens inställningsvinkel imorgon? Bortsett från det: kalas. Lite lidande får man uthärda.

 

Campingen ligger alltså utmed en lååååång strandpromenad. Här springer skolungdomar varje morgon – som på något slags gympapass. Människor med grånade tinningar går på uppfriskande promenader. På en plats utmed strandpromenaden har man satt upp olika träningsredskap – för att utnyttjas av förbipasserande hälsomedvetna. Dylika redskap hittar man nästan på alla stränder och promenader, av vad vi har sett. Lättillgängliga medel för var och en. Kostar inget att nyttja och ingen träningshall. Man kan veva, rulla, snurra trampa, cykla och samtidigt titta ut över den vackraste av alla utsikter. Bra tänkt, va? Må så vara att klimatet erbjuder fler möjligheter till sådant här än vad som vore praktiskt möjligt hemma i Sverige – MEN man har gjort det, i alla fall. Det är klokt, tycker jag.

Vilket påminner mig om att jag borde ta en tur dit och svinga min kroppsboning ett par varv i vinkelvolten. Undrar om den vill. Samtidigt. Man kan aldrig veta. Med stigande ålder inser man att det händer saker – eller snarare – risken finns att det inte händer någonting när man rör sig. Tror det är elektriskt. Skall kolla upp det.

Egentligen skulle jag ha skrivit om det där med att hoppa av ekorrhjulet och göra annat. Jag ångrade mig. Tänker berätta om det en annan gång.

Internetuppkopplingen är URUSEL just här – den fungerar som febertoppar. Det går upp och det går ner och när man tror att det är på bättringsvägen – då går man in i dvala.

Ha fina helgen och kommentera gärna! Kan i o f s bli svårt……mina problem med internet ställer till det för mig idag. Min blogg ser klurig ut.

Jag är inte ute efter att sticka ut näsan eller irritera. Inte skapa stora rubriker. Inga negativa sådana, i alla fall. Bara berätta om livets små stunder.

Prenumerera gärna på mina inlägg – så kommer det ajtomatiskt. Du skriver in mailadressen och får sedan ett bekräftelsemail – på att du verkligen ville det. Glad blir jag om du fortfarande vill följa mig då.

Kommunikation är roligt. Rolig kommunikation är befriande.

Ciao, Annicka

 

www.lasdunascamping.com

www.andalucia.com/province/cadiz/puertosantamaria/home.htm

www.defigit.se

www.villavagnar.com

www.idetravel.se