Gute Fahrt

Hilsen!

Det blir inga bilder i detta inlägg. Internet är en bristvara på denna resa, verkar det som. Antingen finns det inte eller så är det ruskigt dyrt. Tar en generation att ladda upp EN bild, så det får vara. 4 bilder och så har 50 Mb farit åt skogen. Återkommer en annan gång med foton.

Sitter på en campingplats – Stover Strand, nära Hamburg. 5-stjärnig och öppen året runt. Här bor folk permanent. Jodå, det finns sådana människor – alldeles normala men inte som alla andra. Postboxar har de och lever sina liv. Jobbar eller är pensionärer eller något annat. Vad vet jag. Vill inte äga för mycket och inte ha en massa saker att sköta om. Verkar det som.

Alldeles vid floden Elbe. Det är 16 c varmt och det är i början av november. Färska brötchen uppätna. Croissanterna maken köpte har lagt sig som bomull i magen. Jordgubbssylten jag hade med, har kletat ner allt, men lite hamnade i croissanten också. Snart skall jag städa kylskåpet. Lite sylt på icke anpassade syltplatser – om ni fattar. Jo då. Juice, fil o müsli, te och meddusin.

Dagen kan starta.

Tv:n visar bilder över snöläget på skidanläggningarna runtom i Tyskland, Österrike och Italien. Bumpabumpalederhosen-musik ackompanjerar. Snöbrist och ganska varmt kan man summera. Livigno har snö, det kan jag avslöja.

Här finns allt man kan önska sig – i vanlig tysk ordningsanda. Campingområdet är rent och snyggt, alla husvagnar står i oklanderlig ordning och på markerade platser. Inget hjul utanför och inget skräp någonstans. Renlighetsinrättningen är rymlig, modern och super-ren. Musik i högtalarna och trevligt. Öppet året om.

Bra början på resan.

Avfärden från Sverige var lustfylld om än något orolig.

Från hamnen i Trelleborg agerar 3 olika färjerederier – tror jag. Vi åkte med en av dem. Stena Line. De går på Rostock och Sassnitz.
När man fått själva biljetten av tanten i luckan, skall man följa gul linje till bana 11. Med så tung trafik med containrar och långtradare i långa (!) banor, är det något trixigt att hitta. Vi följer gul bana och ställer oss snällt i kö. Väntar. Vi undrar om vi står rätt. Fartyget framför oss säger Stena Line till Sassnitz. Konstigt. Tittar på biljetten – jo, vi skall till Rostock. Kan det stå Sassnitz på en Rostock-färja? Kanske skall vi köra längre fram? För bana 11-skylten? Ingen att fråga. Ska vi vända tillbaka till tanten i luckan? Folk i bilarna i kön börjar gå ur och vanka omkring. Börjar prata med varandra. En spanjor kommer till oss. Undrar om vi skall till Rostock? Jo, det ska vi. Det står Sassnitz? Jo, men det är nog rätt, ändå. ( Vi tänker på lucktanten ). Keine Deutch ordnung, säger han. Schwedishe kaos, säger han och ler. Hans tyska är ungefär som min.
Han går vidare till de andra bilarna. En bil sticker iväg ur kön och vänder. Vi väntar lite till.
Bilen kommer tillbaka. Vi väntar lite till. Snart kommer farbror´n med gröna kläder och vinkar. Färden går runt Sassnitz-färjan och till ROSTOCK-färjan. Hallelujah.

När jag åkte ombord tänkte jag meddela Stena Line att det vore en god service att skylta bättre.
Sedan fick jag se att de bjöd på gratis wi-fi ombord. Kunde sitta halva resan och skicka meddelanden via Intörrnett till alla de jag inte hunnit med hemma den sista tiden. Det var en lättnad och gjorde knuten i magen lite mindre. Då förlät jag kaoset innan. Fri wi-fi mot dålig skyltning. Det blir balans. Köttbullarna på frukosten var inte mammas, men jag skall inte klaga på det heller – man fick ta om. Balans. Man skall inte vara gnällig. Se det positiva.

Nu skall jag ut och kolla villavagnar på området. Jämföra med de jag marknadsför och säljer hemma via Morgan Nyman AB. Alltid bra med kunskap. Det stärker mig. Att utvecklas är viktigt för mig.

Hoppas och tror att denna resa blir fantastisk. Rätt många slingriga vägare både mentalt och arbetsmässigt fram till nu. Har gjort val och fullföljer dem. Nu känns det underbart härligt.
Inga krockar, inga sjukdomar och inga dåliga nyheter hemifrån – då tror jag att lyckan är fullkomlig.

Till er som tror att jag bara jag gör oplanerade saker och är hopplöst spontan: Nope: Jag har alltid en plan men ibland sk-r det sig. Då får jag omorganisera och tänka nytt. Göra annat – men aldrig lida. Helst. Fått nog av det.

Kan bara styra över mitt eget jag. Kan bara göra så gott jag kan. Det måste vara gott nog.

Tänk, att jag kom på det till slut. Jag gör inte som jag säger, men ändå…..

Hörs o ses. Anka

www.camping-stover-strand.de
www.villavagnar.com
www.idetravel.se
www.defigit.se