En livsstilsförändring. Igen. För 7 gången. Minst.

Hilsen.

Hon är tillbaka. Igen. Ekengrenskan. Man kan undra hur många gånger hon tänker hoppa ur och in i era liv – jag säger bara en sak – ingen aning. Det beror sig på. Vad som helst, egentligen. En förutsättning är tillgång till internet. Den saken är biff.

Sårbar utan www.

Det är ju inte bara i min lilla värld som internet är en förutsättning för ett gott liv. Vi har alla byggt in oss i det behovet. INGET skulle fungera om internet stängde ner. Varken tidtabeller, kassasystem, webhandeln, bokningssystem, vattenförsörjning eller ens att låna bok på bibliotek. Lite ruskigt om man tänker till. Ännu värre blir det att tänka på om man tänker på att om de som bestämmer inte tänker till – då blir det………..o-bra. T o m i lilla Hjo – där vi nu installerat oss till det Nya Livet.

Livsstilsförändring. Igen.

Jag backade undan i några veckor. Inga dåliga energier – bara flyttenergier. Nedsläckning. Nytt liv på annan plats. Man får det. Både flytta och ligga lågt. Eller flyga högt för den delen. Är man sjättifem år får man göra som man vill i mångt och mycket. Jag passar på.

Har duckat halva mitt liv – nu när hela fantastiska resten är kvar så jag sträcker på mig – vilket kan behövas – man blir ju kortare ju äldre man blir. Snart når man väl inte upp till bordskanten och den goda mackan ens. Den med jordnötssmör på.

Tänker att jag inte drar HELA historien. Bananlådor, skruvar, spikar, brädor, mera skuvar, än mer brädor, värk i underarmar, knarriga knän, ömma magmuskler av allt lyftande och bärande MEN…………gott sinne och goda tankar. Flytten är ju självvald. Ingen som fördrivit oss. Vi lämnar för egen maskin och med spänning i blick. Tänker att ni gärna får bläddra tillbaka i någon av mina tidigare krönikor och läsa.

Sista veckan tillbringades i Skåne – för avslut och flytt av villavagn. Den smartaste lösningen jag vet. Man flyttar sitt hus dit man kan och vill. Fantastiskt skickliga och proffsiga yrkesmän som mäter, funderar, mäter och gör. Dyra maskiner. Stora investeringar. Stort ansvar. Det ska man komma ihåg när man tycker saker och ting är kostsamma. Någon har oftast tagit de tunga kostnaderna för dig. Satsat och tagit risker.

Internet är lika viktigt som knäckebröd.

Inte bara att trycka på knappen. En hel del fissel och russel sedan vi landade. I samma ögonblick vi klev in i vår lägenhet vi har just nu – då tvärnitade internet. Krypfart. Fungerat perfekt i Skåne – med obegränsat mobilt bredband.

I lilla Hjo, i vårt lilla kvarter i centrum, där blev det tvärstopp. Steg pulsen på mig? Steg trycket? Stressnivån? Svaret är enkelt. Obetvingat JA!!! Haft så nog av det i mitt liv som digital nomad. Orkar inte den rundan igen. Inte utan att bryta ihop.

Jag slapp. En ny investering gjordes och numera sprakar gigabajterna hej vilt. Hastigheten på det nya mobila bredbandet går så fort att jag inte ens hinner med på resan. Vips så har fotona laddats upp – innan jag ens tagit dem! Ni fattar. Snabbt alltså.

Unnadigresan – Den Passionerade Lilla Resebyrån

Som står på vänt. Hela den resande världen står på vänt, helt enkelt. Jag kommer inte undan, heller. Nya förutsättningar hela tiden. Nya möjligheter också, för den delen. Först har vi en resa i september i år. Fullbokad med tålmodigt väntande resenärer. Douro, vingård, Porto och upplevelser.

Jag jobbar oförtrutet vidare. Att skapa resor och bygga förtroenden är bland det roligste jag vet. Det blir fortsatt Portugal nästa år också. Så många fina pärlor att upptäcka och sätta ihop till ett fint upplevelsehalsband.

Omtag, famntag, klapp eller kyss.

Nu när vi är Hjo-landade är det att ta tag i alla mina planer.

• Min hemsida för Unnadigresan ligger i träda. Ska uppdatera den. Ligger i planen framåt. En hel del fix där. Den tappade sugen har återvänt.
• Utveckla nya resmål – kontakter är tagna.Jag vill inte släppa min Passionerade Lilla Resebyrå. Alri i livet!!!
• Andra rutiner för mina krönikor. Inga mer fredagsnätter eller tidiga lördagsmor´nar. Helst. Ny utveckling.
• Jag blir trött på mig själv när jag skriver om mig själv. Faktiskt. Jag finns gärna och syns gärna men är självkritisk. Måste ge er mervärde om jag skall få än fler läsare. Det vill jag.

• Nu kommer jag att jobba mer stadigt för Morgan Nyman AB – där skall jag utveckla Villavagnspassionistan än mer. Utveckla sociala medienärvaron. Plus sälja villavagnar så att det skvätter om det i alla vattenpölar. Loving it.
• Plus allt annat. Till hjälp har jag fortsatt investerat i Eva Synnergrens utbildningar. Fri & Framgångsrik heter kundklubben hon skapat för oss entreprenörer och soloprenörer. Något för dig? Så himla spännande. Läs HÄR!!!

Nu skall jag ut i härligheten och göra stordåd.

Eller bara vara. Njutning oavsett. Solen skiner. Inget snöfall.

Mats sitter i köket och filurar på sin cykelsadelsstång. Den är dum. Sadeln går åt ena sidan och rumpan hans åt andra. Aldrig mötas de två. Så nu har han bytt stång och justerar in så att ändalykt och sadel vill samma sak. Samtidigt. Han har kört Vättern runt hur många gånger som helst – på sin farfarscykel……Bra tider. 11 timmar blankt. Oväxlad. Vint bakhjul. Han tycker om utmaningar, min man. Han också.

Tror det blir frukost snart.

Önskar er en dag med skratt och fniss. Hoppas ni får chansen. Jag har redan fått en dos idag. Lade mig på golvet och sov en sväng i morse. Ögonen var inte krönikasugna kl 04.50. En kort slummer. Skrattade högt åt mig själv. Är jag dum på riktigt, tänkte jag. Har inte svarat än……

Kram på er. Nu dansar jag ut och tar emot denna dagen. Den ska bli min. Och din. Och allas – som fångar den.

Ta-ta.

Annicka