Hilsen.
Lite uppvärmning inför nytändningen. Legat lågt med blogginläggen. Det ständiga tvivlet på att det är någon mening mä’t. Hade stora planer på att kåsera, få 4576325788 följare och tjäna pengar mucho. En digital nomad. Typ.

Okaj. Så dök mitt eget EGO upp och la’ fälleben. Som vanligt. Inte förhäva sig. Inte vara märkvärdig. Inte ta plats. Stäng dörrarna. Ni fattar.
Well. Inte hela världen. Livet rullar på och med tanke vad som pågår i VÄRLDEN – vad spelar en blogg mer eller mindre för roll. Inte nött. Verkligen inte.

I alla fall. Hysterisk sommar över. Försäljning av vårt hus, packa, sälja, slänga, flytta. Så många beslut. Gött att det är över. Göttig frihetskänsla. Inte äga en massa prylar, som man ändå inte vet om att man har. 180 kvm blev 50. Rena lyxen för många – en omställning för oss. För mig.

Rätt beslut. Mindre ansvar. Köpa vingar för pengarna. Låga omkostnader. Mer över för upplevelser och frihet. Mindre tvång och måsten. Såååå många i vår ålder som vill hoppa av ekorrhjulet, men inte vågar. Jo. Det är modigt men inte våghalsigt. Andra prioriteringar, helt enkelt.

Snart dax för vinteräventyr i solen. Byebye mörker. En och annan tomte kan få visa upp sig i husvagnsfönstret, men i övrigt bara att ta till sig hur andra firar i den gassande solen. Lärorikt. Mysigt.
Apselut. Längtar ständigt efter nära och kära. De e sälek de.
Krasst: tiden kvar är kortare än tiden jag levt. Nothing is forever. Nu springer benen och hjärnans synapser skuttar.
Skuttar och skuttar……lätt promenad. Ibland.
Det kommer en tid när inget rör sig särskilt fort, när önskan om ACTIVE LIFE minimerats till att magen aktiverar sig normalt och att toapappret är mjukt och klimatkompenserande.
Faen vet när det inträffar. Övergången är smygande. Rätt som det är…..

Japp.
Så är vi igång. Härifrån till evigheten. Men först har vi nuet.
Det är roligt att leva – då får man se hur det går.
Kram.
Anka









