Annicka Ekengren

Hilsen.

Idag regnar det. Fel. Det ÖSER ned. Inte haft en enda regndag sedan vi lämnade Tyskland förs snart en månad sedan. Jo, det kom en störtskur med 5 stora droppar häromdagen. 5 st. Jag lovar. Stora men bara 5 till antalet. Idag häller det ned. Utan pardon.

Vi har ett fint förtält till vår husvagn – med en matta som skall hålla sten och gräs borta från fossingarna, när vi struttar omkring där.
Idag är det no strutting som gäller. Marken hinner inte svälja allt regn och i minsta ojämnhet samlas stora vattenmängder.
Vårt förtält ligger i en liten svacka. Ni kan tänka er resten………Tvätten lät jag hänga kvar ute i natt – vem bryr sig om väder när det är solsken jämt? Så tänkte jag då – nu tänker jag på ett annat sätt. Ett torrare.

Tänker också på stackars människor i flyktingläger. Ingen lyx där, inte. Kallt och vått. Fattigt, sjukdomar och svält. Vilken skillnad i förutsättningar. Att tänka på hur mycket värre det kunde vara tar udden av irritationen över att det regnar in i förtältet. Promise.

Elen är bortkopplad från campingen – man gör något slags underhållsarbete. Gör i o f s inget för oss – vi har solcell på husvagnstaket – modell trygg – så vi kan ystert ha lamporna på. Allt som går på 12 volt funkar fint. TV:n gör det inte. 240 v. Jag som vant mig vid att se på engelskspråkiga såpor så här på morgonkvisten. Odubbade. Jag tar vad som helst. Suktande efter ett språk jag förstår. Jag skall tamigsjutton lära mig detta språk. Med 3 års latin i gymnasiet och ett uns av språköra borde något fastna.

Vi är i Catalunya-land. Här vårdar man sin kultur, sitt språk och sin stolthet. Vet att det pågår någon slags omröstning nu om viss självständighet. Nejdå, jag ser inte BARA på såpor. Vi har spanska-kanaler på jämt.
Strosar man omkring ner i Vilanova-stad vajar det katalanska flaggor från balkonger och gårdar. Fotbollslaget Barcelona är kungar här. Har en egen TV-kanal och fotbollsskolor för ungarna –  i egen regi.

Igår gick jag från campingen till sta´n. Tog en omväg. Gick lite hit och dit. Klockan var ca 17. Affärerna öppnar ju igen efter siestan. Har öppet till 20.00.
Vädret bjöd på ljum luft. Ingen vind. 20c. Skolgårdarna fyllda med barn som idrottade. Bollspel. Fotboll. Det finns gott om skolgårdar här. Gott om ungar som idrottar.

För de yngre kottarna finns det anmärkningsvärt gott om lekplatser. Jämfört med hemma finns de överallt. I centrum. Det finns också gott om barn. Föräldrarna är med när de leker. Trafiken tät utanför.

Så härligt att promenera och studera hur andra lever. Lära sig och förundras. Eller förskräckas – den varianten finns också.

Det verkar som om ekonomin bättrat sig i Spanien. I alla fall vad vi sett så här långt på resan. Sett ur turistögon, förståss. Begränsade ögon.

Det finns tiggare här också. Spanjorerna ger. Många har drabbats och vet hur det känns att bli utan allt. Att ha haft det bra och sedan rasar ekonomin. Livet rasar. Inget blir sig likt.

Här finns gott om sk Xine Markets. Tror staden har 22 st gigantiska affärer med kinesiska ägare. I dessa affärer finns ALLT. Om ni tror att ni vet vad ALLT betyder, så dubblera det. Lägg till ytterligare 50% och ni är nära. Tror jag tillbringade 1 timme i EN affär igår. Fastnade vid pärlhyllorna. Allt för att göra smycken fanns. Billigt. Jag plockade på mig en del. I kassan sa farbrorn 6 Euro. Snäll farbror.

Nu sitter jag här i husvagnen medan regnet öser ned. Jag skall göra halsband av mina färgsprakande fynd. Inser att tråden är för tjock för pärlhålen. MÅSTE ned till affären igen. Tar det imorgon.
Blir nog en riktig pärlmorgon. Då har nog regnet givit sig av.

Oooops. Där kom strömmen.

Må gott.
Annicka

www.defigit.se
www.idetravel.se
www.villavagnar.com

Hilsen.

Ysterquist har tillfälligt blivit lite Dysterquist och fått skrivhäfta…………blev bestulen på min handväska – fattar inte hur men den är borta. Tur att jag inte reser ensam – då hade jag suttit på bar backe. Inte på en bar i en backe. Jätteskillnad, if you ask me. Det senare hade varit kul.

Just nu sitter jag i en vilstol, har 2-dag ( ni vet – 5:2 diet ) och filurar på livet i allmänhet och mig själv i synnerhet. Majgadd, vad jag kan fundera………..
Vädret är fantastiskt fint. Solsken, ca 18 c och palmerna vajar för vinden. Vi bor på en camping som är 5*****. Här finns allt. Specialpris för vintercampare. Inte dumt. 120 kr/natt ca. Mindre om man bor längre. Swimmingpool bl a. En tvättinrättning för kropp och kläder – alltid hett vatten och rent och snyggt. Fantastisk anläggning. Villavagnar i multum. Snyggt och ordentligt.

Här finns husbilar som är stora som turistbussar. Enorma kärror. Man kommer INTE in överallt och inte på alla campingar med en sådan – men det kanske man inte vill. Har man ett mål och vet vart man skall och sedan slå sig ned för eviga tider – då är det kanon med ett sådant mobilt hem. Problem kan uppstå om man parkerat, slagit upp en liten Bailey och inser att mjölken till kaffet är slut. Tufft att packa ihop och ge sig iväg för en liter homogeniserat.

En liten kattunge har sökt sig till förtältet – den får inte men gör det ändå. Språkförbistring säkert. Inte det minsta mager och den doftar parfym, så den får nog lite gos och mat här och var. Skall egentligen inte klappa – av rädsla för loppbett – men det är svårt att stå emot……..igår hoppade lilla missen upp och lade sig i mitt knä. Jag föll som en fura där jag satt….Svag för mys är jag.

Tillhör gruppen människor, till vilken myggor och andra blodsuktande kryp dras. Kvar blir minnen av dem – bett som kliar så in i Norden – i flera dagar, upp till en vecka. Jag kliar tillbaks med hårborstar och kammar, nagelfilar och gafflar. Smörjer in mig med allt som smetar och som kan stilla klådan. Tandkräm funkar INTE, kan jag upplysa er om. Inte kaviar, heller. Ättika svider något så vansinnigt, så det är inte värt smärtan. Doften är inte attraktiv, heller. Poème by Lancôme är min doft. Skillnad. Fast ättika är billigare i inköp…………12 kr för 50 ml. Poème kostar 900 kr. Hjälps inte. Kommer inte att byta ut.
Efter år av tester har jag kommit fram till: Hårborsten funkar bäst i test. Det river gott-ont och stillar den värsta klådmaran för lilla stunden. Inte snällt mot kroppen men själen mår bra. Balans.

Är fortfarande i semesterfasen rent mentalt. Inte riktigt kommit ned i varv.
Behöver och VILL kommunicera med människor och sajberspäjs är ett fantastiskt medium. Tillgången är obegränsad hemma – så här på resa blir det annat. Var inte riktigt beredd på det. Inser att jag har ett OTROLIGT socialt liv på nätet. Visste det innan men fattade inte omfattningen förrän jag kom på resa.

Här på campingen köper man sig tid. Såklart. Inget konstigt i det. Kostar 5 Euro för 6 timmar. Låter som mycket tid, men om ni visste vad fort det försvinner!! Om jag skall leva ut det som är en stor del av mig – alltså spontan och redo för bus – då funkar inte det så bra med alla begränsningar. Känner att det begränsar mig och då kliar det i kroppen. Inte av myggbett men av oro.
Jag verkar inte vara så förtjust i begränsningar, visar det sig. Visste jag detta om mig själv – eller kommer det som en överraskning? Får fundera på det.

Vad har jag bidragit med till mänskligheten idag – som var bra?
Får grunna på det en stund.

Nu får det bli ärtsoppa igen. Inte många kalorier i den.
Grannen, som är svensk, skall ha pannkakor till sin soppa.
I wish.

Imorgon är en annan dag. En ny dag i solen.

Kram på er,
Anka

www.vilanovapark.com
www.defigit.se
www.villavagnar.com
www.idetravel.se

Hilsen.
I Frankrike. Vid havet. Cyprien Plage. Nära Perpignan. 16 c. Palmer. Massor med beiga (bäscha) hus. Små kvarter. Semesterstad. Bor på en camping Le Soleil de Mediterannée. En camping som förmodligen har hög energistatus på sommaren. Här finns badlandskap och pooler. Affärer och marknader. 200 m till Medelhavet. Välordnat. En hel mängd av villavagnar. Några få platser för husbilar och husvagnar. Vi har knött in vår husvagn mellan 2 villavagnar. Alla sålda eller uthyrda. Så här bor fransmännen på sommaren. Fenomenet VILLAVAGNAR är stort i Europa. I Sverige är vi lite sena med att förstå. På många plan. Kan bero på psykologi. Kan bero på väder. Vi älskar i alla fall vår vagn i Beddinge Park.

Idag är den 11 Novembre. Då tänkte Ekengrens bege sig till ett affärscenter och inhandla grönsaker, kyckling, bröd och ett kuvert. Fikon fick vi. Och bröd – bagerierna är SKYLDIGA att leverera bröd varje dag. Hade inte koll på att den 11 november är det en minnesdag över 1:a världskrigets utbrott. INGA affärer utom klädbutiker hade öppet. Med ett förflutet som butiksinnehavare för kläder bör jag avstå från den sortens shopping. Suck. Motvilligt. Har inget att ta på mig………….

Stora affärscentra hade helgstängt. Jämför med Sverige – omöjligt. Tycker ändå någonstans att det är bra att man fattar att krig är något fruktansvärt – att man skall hedra de som offrade sig. Hålla det levande. Krig ser vi på TV men tror inte att vi ändå förstår. Mycket smärta och elände. Vi ser på TV, ser hur andra länder kämpar för sin sak, hör antalet offer. Det berör inte lika mycket som det borde. Ibland skäms jag extra över hur LITE det påverkar mitt liv. Man skall passa sig för att vara för kaxig. I min värld är det så, i alla fall. Man kan alltid få det värre……………

Vårt stora ekipage, med stor bil och husvagn, har i lugnt gemak tuffat sig genom Europa. För att få framföra vår karavan måste man ha E-körkort. Jag har bara A B C. Tänkte mig ta E-körkort – för att kunna rycka in. Man vet aldrig. Måste ge en stor eloge till min man, som kör så fantastiskt säkert och tryggt. Har i sitt tidigare liv kört långtradare och är en riktig dj-l på att vända och backa OTROLIGT säkert. Jag är imponerad. Han är grym.

Trafiken genom Tyskland var ganska tät. En eloge till alla långtradarchaufförer. Bara så att ni vet. De gör ett stort jobb för att vi skall få våra varor från……..ja, överallt. Vet ni hur det sliter? Hur obekvämt det är? Vi har sovit över på rastplatser och sett hur de kokar sin mat på de mest obekväma platser, hur de lever. Hatten av. Jag gillar ÄVENTYR men DÄR går gränsen. Ser att chaufförer som har registreringsskyltar från t ex Rumänien och Bulgarien nog har andra arbetsvillkor än oss. Tror jag. Jag VET inte, men kan gissa utifrån det jag ser.

Inser att jag behöver KOMMUNIKATION. Interaktion med människor. Går lätt att snacka bort det –när man är HEMMA och har ALLT. Så här på resa – på en lyxresa – inte som flykting – är det PÅTAGLIGT hur lätt man skapar behov. Blir smått GALEN över svårigheten att få INTERNET utan att det kostar skjortan. Betalar man – får man. Hur mycket är det värt? Jag tänker.

Sa till min make häromdagen: Tänk dig – här kommer vi – på frivillig och planerad resa i lyxigt ekipage – som många hemma tycker är äventyr och spartanskt – och reser med kontokort och alla bekvämligheter. Med telefon och Google inte långt ifrån. Det finns flyktingar, som råkar ha fötts i ett land som inte är Sverige, som flyr från sitt älskade land – mot främmande land – kan inte språket – lämnar familj och vänner – har inga pengar kvar – har hopp om livet och vill gott – är beroende av andras välvilja……VILKEN SKILLNAD för att nå mål. Olika förutsättningar.

Inget inlägg i någon debatt alls – bara tankar runt livet och nuet och detta att kanske vara tacksam för det som funkar. Jag har det bra och skulle kunna skämta mig igenom mina blogginlägg. Idag kände jag för vanlig verklighet. Ödmjukt allvar. Such is life. A little bit of this – a little bit of that.
Snart drar vi vidare till varmare land. Precis när franskan satt som en smäck – då skall vi byta språk.

Majgadd. Downtown Abbey på spanska – hur kan det bli?

Kram från mig. A

www.defigit.se

www.villavagnar.com

www.idétravel.se

Hilsen!

Det blir inga bilder i detta inlägg. Internet är en bristvara på denna resa, verkar det som. Antingen finns det inte eller så är det ruskigt dyrt. Tar en generation att ladda upp EN bild, så det får vara. 4 bilder och så har 50 Mb farit åt skogen. Återkommer en annan gång med foton.

Sitter på en campingplats – Stover Strand, nära Hamburg. 5-stjärnig och öppen året runt. Här bor folk permanent. Jodå, det finns sådana människor – alldeles normala men inte som alla andra. Postboxar har de och lever sina liv. Jobbar eller är pensionärer eller något annat. Vad vet jag. Vill inte äga för mycket och inte ha en massa saker att sköta om. Verkar det som.

Alldeles vid floden Elbe. Det är 16 c varmt och det är i början av november. Färska brötchen uppätna. Croissanterna maken köpte har lagt sig som bomull i magen. Jordgubbssylten jag hade med, har kletat ner allt, men lite hamnade i croissanten också. Snart skall jag städa kylskåpet. Lite sylt på icke anpassade syltplatser – om ni fattar. Jo då. Juice, fil o müsli, te och meddusin.

Dagen kan starta.

Tv:n visar bilder över snöläget på skidanläggningarna runtom i Tyskland, Österrike och Italien. Bumpabumpalederhosen-musik ackompanjerar. Snöbrist och ganska varmt kan man summera. Livigno har snö, det kan jag avslöja.

Här finns allt man kan önska sig – i vanlig tysk ordningsanda. Campingområdet är rent och snyggt, alla husvagnar står i oklanderlig ordning och på markerade platser. Inget hjul utanför och inget skräp någonstans. Renlighetsinrättningen är rymlig, modern och super-ren. Musik i högtalarna och trevligt. Öppet året om.

Bra början på resan.

Avfärden från Sverige var lustfylld om än något orolig.

Från hamnen i Trelleborg agerar 3 olika färjerederier – tror jag. Vi åkte med en av dem. Stena Line. De går på Rostock och Sassnitz.
När man fått själva biljetten av tanten i luckan, skall man följa gul linje till bana 11. Med så tung trafik med containrar och långtradare i långa (!) banor, är det något trixigt att hitta. Vi följer gul bana och ställer oss snällt i kö. Väntar. Vi undrar om vi står rätt. Fartyget framför oss säger Stena Line till Sassnitz. Konstigt. Tittar på biljetten – jo, vi skall till Rostock. Kan det stå Sassnitz på en Rostock-färja? Kanske skall vi köra längre fram? För bana 11-skylten? Ingen att fråga. Ska vi vända tillbaka till tanten i luckan? Folk i bilarna i kön börjar gå ur och vanka omkring. Börjar prata med varandra. En spanjor kommer till oss. Undrar om vi skall till Rostock? Jo, det ska vi. Det står Sassnitz? Jo, men det är nog rätt, ändå. ( Vi tänker på lucktanten ). Keine Deutch ordnung, säger han. Schwedishe kaos, säger han och ler. Hans tyska är ungefär som min.
Han går vidare till de andra bilarna. En bil sticker iväg ur kön och vänder. Vi väntar lite till.
Bilen kommer tillbaka. Vi väntar lite till. Snart kommer farbror´n med gröna kläder och vinkar. Färden går runt Sassnitz-färjan och till ROSTOCK-färjan. Hallelujah.

När jag åkte ombord tänkte jag meddela Stena Line att det vore en god service att skylta bättre.
Sedan fick jag se att de bjöd på gratis wi-fi ombord. Kunde sitta halva resan och skicka meddelanden via Intörrnett till alla de jag inte hunnit med hemma den sista tiden. Det var en lättnad och gjorde knuten i magen lite mindre. Då förlät jag kaoset innan. Fri wi-fi mot dålig skyltning. Det blir balans. Köttbullarna på frukosten var inte mammas, men jag skall inte klaga på det heller – man fick ta om. Balans. Man skall inte vara gnällig. Se det positiva.

Nu skall jag ut och kolla villavagnar på området. Jämföra med de jag marknadsför och säljer hemma via Morgan Nyman AB. Alltid bra med kunskap. Det stärker mig. Att utvecklas är viktigt för mig.

Hoppas och tror att denna resa blir fantastisk. Rätt många slingriga vägare både mentalt och arbetsmässigt fram till nu. Har gjort val och fullföljer dem. Nu känns det underbart härligt.
Inga krockar, inga sjukdomar och inga dåliga nyheter hemifrån – då tror jag att lyckan är fullkomlig.

Till er som tror att jag bara jag gör oplanerade saker och är hopplöst spontan: Nope: Jag har alltid en plan men ibland sk-r det sig. Då får jag omorganisera och tänka nytt. Göra annat – men aldrig lida. Helst. Fått nog av det.

Kan bara styra över mitt eget jag. Kan bara göra så gott jag kan. Det måste vara gott nog.

Tänk, att jag kom på det till slut. Jag gör inte som jag säger, men ändå…..

Hörs o ses. Anka

www.camping-stover-strand.de
www.villavagnar.com
www.idetravel.se
www.defigit.se