Lussebullar-arkiv - Ekengrenskan.se - Den Onödiga Lilla Hemsidan

Hilsen.

Ibland gör man ett skutt. Eller två. Man får passa på innan kroppen vägrar lyfta trots order. Veckans skutt är genomfört. 14 cm fritt fall.

Treriksröset — Tänkte hoppa dit men det var för långt.

När man ändå är uppe och går.

Körde lite maggymnastik för en stund sedan. Fick ett ryck och tänkte att man kanske skulle rädda det som räddas kan? Denna kropp i pågående sönderfall – det känns viktigt. Det blev ett ytterst litet ryck – men ändå. Ett ben upp och ett åt sidan. Sedan såg jag att köksgolvet behövde dammsugas, och då avbröt jag övningen abrupt. Man måste ha båda benen till hands när man städar. Dessutom så går skräp före platt mage. Det är sedan gammalt, sägs det. Medan jag dammsög tänkte jag bara lite löst på om löken är slut? När jag ändå håller på – har jag grillkrydda hemma? Om jag skulle ta och frosta av frysen? Nu finns det både lök och grillkrydda. Frysen får vänta.
Som jag håller på.

Allt. Samtidigt. Vad är det för konstigt med det?

En stunds musikunderhållning.

Medan denna lilla krönika skapas sitter Mats med korslagda ben i sin fåtölj och spånar på sin mobil. Jag sitter i min egen fåtölj – med fot- och benstöd – och viftar med fötterna samtidigt som jag knappar på datorn. Ni förstår, det är en egenhet jag har, att mina fötter alltid måste vara i rörelse. Alltid. Vid insomning, vid vila. Inte hysteriskt fort utan sakta gnidandes mot varandra. Så fort jag ligger eller sitter. Helt befriad när jag står……av den enkla anledningen att jag står på dem. Annars hade det kallats balett. Det ägnar jag mig inte åt. Än. Vi får se. Viftar ni med fötterna? Inte?

Anyway. Skön musik i högtalarna. Mats har hittat en skön spellista på Spotify. Blandad kompott. Ett litet smörgåsbord av svenskt och amörrikanskt. Lite soft sådär. Kaffe har vi precis avnjutit. Godaste saffransbullarna i La Stada samt dito mjuk pepparkaka. Hembakat. Är det 5:dag så får man ta 5 av varje. Det är så jag tolkat den dieten.

Levande ljus och en liten söt gran som lyser stämningsfullt. I fönstren glittrar jullamporna. Hur bra kan man ha det? Så HÄR bra. Just här och just nu. I morse var jag urless på alla restriktioner och ville hoppa i en galen tunna och vråla högt någonstans men jag hittade ingen snygg. Så pratade jag med mig och så sitter jag här nu och njuter ihop med min Älskling. Så det kan ändra sig bara man behåller sansen. I nöden prövas man.

Inte så dumma tankar, faktiskt. Jag klarar mig <3 .

I och ur balans.

Det är så det är just nu. Tror stenhårt på saker och egna aktiviteter – sedan tror jag stenhårt tvärtom. 34 ggr om dagen. I min hjärna. Man kan inte berätta för alla vad som händer däruppe – då vore jag inlåst på heltid. Kanske halvtid, när jag tänker efter. Eller deltid. Eller så är det så att de flesta tänker en massa olika saker. En skillnad kan vara att jag tänker högt – ni gör inte det. Smart drag. Inte så att jag hör det i alla fall. Det är inte troligt att mitt öppna sinne – utan stora filter ( utan när jag absolut måste – då filtrerar jag och hanterar allt supersnyggt ) är så gångbart i dessa tider. Å andra sidan är jag på gränsen till utgången vad gäller datum – så då är jag som jag är. Basta.

Promenader rensar och ger liv — Promenaden den sköna. Frisk luft i lungorna. Nytt blod i hjärnan.

Huvudet under armen.

Då kan det gå som det går. När jag bakade dessa mumziga lussebullar häromsistens hände det en liten malör. För att jag inte tänkte klart. För att jag glömde. För att jag är människa. Troligen. Förvarade plåten med supergoda fröknäcke högst uppe i ugnen. Glömmer såklart inte att flytta den när jag bakar. Glömde såklart att flytta den när jag bakade. Tyckte väl det bolmade när jag öppnade ugnsluckan men föga förstod jag. Resulterade i svart fröknäcke. Fick slänga hälften. Vågade inte mata fåglarna ens en gång. Stackarna. Deras gener är nog inte inställda på bränt bröd. De slapp. Nu är det bara lättbrända bröd kvar. Brungräddat, heter det nog på finspråk. Så onödigt men allt kan vara värre.

Mörkgräddade. 2 x gräddning blir väldigt mörkt.

Några har frågat efter lussebullereceptet.

Här kommer det. Jag är en sådan där typ som höftar med mängd men det stämmer ganska bra. Smakar superextragott om man värmer dem försiktigt i mikro eller ugn innan glufsning.

5 dl ljummen mjölk.
Blandas med 1 paket färsk jäst.
1 msk socker. Rör runt.
Häll i 2 dl mjöl med hög proteinhalt. Typ Manitoba Cream.
Rör runt. Lägg över plastfilm.
Låt stå ca 30 minuter och förjäsa. Ett tips jag lärde mig av min vän i Ungern.

När smeten är lite bubblig:

3 paket saffran
1.5 dl strösocker
2 rågade matskedar vaniljsocker
250 gram rumstempererat smör i klickar
Om du tycker om – häll i 2 dl hackad mandel

Kör runt i maskinen på hög styrka
Tillsätt mjölet lite åt gången.
Kan inte mängden men kanske upp till 9 dl?
Degen skall inte vara kletig men absolut inte för hård. Hellre för lös än för hård.
Låt stå och jäsa i knappt 1 timma.

Forma filifjonger – så som du vill ha dem. Pensla med ägg.
Grädda.
Ät och njut. Ruggigt goda.

Faktiskt mycket goda. Med mycket vanilj och saffran i smeten. Å smör.

Sockerbetor. Inte minnesbetor.

Söderslätt översvämmas av sockerbetor så här års. Rejäla högar nästan överallt. Inpackade i presenningar oftast. De ligger där och gosar till sig. Väntar förmodligen på att fraktas bort till sockerfabriken. Gigantiska mängder med betor. Fula är de. Jättefula. Jag norpade en på promenaden häromdagen. Inte gott. Jätte-inte-gott. Sött för all del men inte gott. Smakade jordsocker. Om ni fattar.

Sockerbetor är fula — Fula. Oaptitliga. Mycket skal måste bort innan man kan göra strösocker av dessa………

När man har sina sämsta dagar – då kan man säga att man är ful som en sockerbeta. Man behöver inte säga något alls i o f s. Man vet. Andra dagar är man söt som socker. Hur bra är inte det?

Man behöver ingen spegel — Ibland vet man. Även utan spegel. Åt bägge håll…..

Middagsdags.

Dags att laga lite käk. Idag fuskar jag. Tillagade häromdagen så idag blev det bara att värma. Lyxigt. Långkokt högrev med gräddsås och ugnsstekta palsternacks-strips. Syltlök till. Å sallad. Vi har blivit salladsorienterade. Riven vitkål med diverse kryddor och såser. Gott. 5:2-metoden gör att vi har blivit unset medvetnare om vad, hur och varför. Det är bra. På tiden.

Stora grytor med mat. — Middagsdags har det varit. Gott var det. Mätt är man. Jag. Vi.

Om jag kan tipsa er om något så är det att göra rotfruktsstrips. Lite salt och olivolja och in i ugnen på 160 c ca 30 minuter. Gott så in i Norden. Mamma och pappa hade diverse kökshjälpmedel. Jag fick ta över några. Denna stripsmaskin är helt enkelt super. Till Jansons Frestelse och vad som helst. Finns 2 olika storlekar på stripsen. Tjocka och finlemmade. Skala och pressa igenom, Supersmart.

Fäääääädi.

Yes. Vi har kommit dithän. Återstår för mig att tacka för mig och tacka för er och tacka för allt. Finns mycket att vara tacksam för. Chilinötterna och glaset med rödvin bredvi mig tackar jag alldeles särskilt för. Skoja´ bara.

I Skåne blåser det kalla vindar men det är ungefär så som vintern blir. Vi tar en dag i taget och när det går riktigt fort så tar vi två. Så sa lilla mamma. Undrar förresten vad hon hade sagt om hon levt idag. Lasse Berghagen hade hon sagt. Han var bra snygg, tyckte hon. På Frölunda Torg pussade han henne på kinden. Det glömmer hon aldrig. Inte pappa heller. Undrar om Lasse kommer ihåg. Fundera på det ni så avslutar jag här!

Kram, Annicka

www.ekengrenskan.se
www.facebook.com/annickadefigitab/
www.unnadigresan.se
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar

Hilsen.

Det är nog det mest spännande som hänt denna veckan. Köpte på nätet. Beställde på onsdag och jag kunde hämta ut den idag fredag. Livet är en thriller på landet. Hur spännande kan ett liv vara??? Så var väl den krönikan till ända. Eller?

Happy fejs — Så happy blir jag när jag blir ”utsläppt”

Det kunde varit värre.

Eller hur? En fotsalva är bra om man jämför med annan lort man skulle ha kunnat behöva hämta ut. Ler bara åt tanken hur jag hittar på allt möjligt för att få lite rörelse både i ben och huvud. Man vill ju inte ha spunk. Ju. Var och veckohandlade mat kl 7 på morgonen i veckan. Inte en kotte i affären. Jag kunde gå omkring bland gångarna och inventera. Nästan lite rally racing med kundvagnen. Lite hitte-på-varor. Kryddor, såser, pastor, inläggningar…….Lite att ha när jag fantiserar ihop middagsmaten. Inte ens 2:dagarna är lätta att komponera ihop men lyckas – ja, det gör jag.

Livsmedelsaffär — Till och med detta är upphetsande i dessa tider!!

Frysen full. Inte jag.

Snart går det inte att knö in mer saker i frysen . Som jag håller på med allt. Hela tiden. Nästan. Idag bakade jag lussebullar. Med saffran i. Vaniljsocker och smör, förståss. Å var ska jag få plats med dem, då? Inte en susning. Tog 2 bullar till kaffet ikväll, bara för att det skulle bli 2 färre att frysa in. Mats tvingades ta 2 st, han också. Det är 19 kvar nu. Inte är de små, heller.

Imorgon har jag lovat mig själv att inte göra något. Eller hur. Bara säger. Som sagt – det är inte säkert att jag behöver diagnostiseras – det KAN vara så att jag vill leva livet medan jag har det. Det tycker jag är skäl nog att göra allt möjligt. Man har sig bara ett tag här på jorden.

Här behövs ingen frys.

Igår bakade jag fröknäcke. Igen. Brukar leka med smaker. Har lagt i det mesta. Igår blev det russin, lite kardemumma och lite kanel. Kunde ha tagit lite mer av allt – för man kan knappt ana – men kanske är det det som är det braiga? Fast jag gjorde 4 dubbelsats denna gången. Stor åtgång. Gången innan pressade jag i en söt liten vitlöksklyfta i smeten. När man brer ut smeten riktigt tunt blir det nästan som chips. Gott. Riktiga kaloribomber med alla dessa fröer – but who is counting? Här får ni mitt recept – som jag säkert plankat av någon annan någon gång. Tror de flesta recepten är desamma. Det är det man smaksätter med som kan skilja sig.

Vitlöksklyftor — Gott. I lagoma mängder.

2 dl majsmjöl
1/2 dl rågkross
1 dl solroskärnor
1 dl pumpafrön
1 dl svart vallmofrön
1 dl sesamfrön
1 dl linfrön
1 tsk salt
1/2 dl rapsolja
Kryddor efter behag och lust. Russin. Det mesta är gott. Har prövat kummin, brödkryddor, chili, parmesanost……..Gott.
2 .5 dl kokande vatten.
Rör ihop allt utom vattnet. Koka upp vattnet. Häll över. Veva runt. Låt det stå och svälla lite.
Denna sats räcker till 2 plåtar.
Ta fram plåtar och bakplåtspapper. Sleva ut lite på pappret. Lägg ett annat papper ovanpå och släta ut degen tunt. Du kan gå på rejält.
Dra av det övre bakplåtspappret och strö över lite flingsalt.
Sätt ugnen på 150 grader. Grädda ca 15 minuter. Se till att det inte blir bränt. Sänk värmen till 80 g och låt stå ca 30 minuter till.
Ät och njut. Mjukost på är supergott. En yttepyttegnutta honungssdroppe oppanpå detta – wow.

Fröknäcke — Denna gång med kanel och kardemumma. Det blev mumma

Vi har blivit med oaj-faj.

Skönt. Igår avverkade vi 4 ”Vikings” på raken. I dessa tider behöver vi unna oss detta. Lite feel good att se på film. The Crown måste jag se. Det blir fullt upp. Jag tycker det är så fantastiskt att ha möjligheten. Så lyxigt egentligen. Bra att nypa sig i armen emellanåt. Får inte glömma att röra på kroppen emellanåt. Så mycket som man sitter – i jämförelse med förut – så kommer rumpan att bli formad efter min fåtölj. Jag ser den framför mig. Rumpan. Den därbak. Anyway – det är dessutom en massagefåtölj, så det blir en oformlig deg om jag inte passar mig. Det räcker med den degen som blivit av mig ändå.

Rapsfält — Varför visa ett rapsfält mitt i vintern? För att jag tror vi behöver det. Foto från i våras.

Detta med wi-fi betyder att jag kan köra mina utbildningar på nätet – utan att vara rädd för att dålig hastighet och uppkoppling. Såååå beroende av detta. Kan inte jobba utan god internet, helt enkelt.

Det här med reklam.

Jag lovar och svär – jag har INTE sökt på nätet efter något som är relaterat till öronvax. Nuförtiden överöses jag med tips om hur man gör rent öronen. Hur kan det vara? På Facebook och You Tube i synnerhet. Vad i ….? Mina öron är inte värre än andras så jag undrar just……Är ni också öronvaxborttagningsjagade?

Alla dessa mejl – från partners till någon partner. Hur många erbjudanden som helst. Om ALLT. Jag är inne och avregistrerar mig varje dag – men det sinar aldrig. Har ni det likadant? Jag är återhållsam när jag accepterar prenumerationer – men ibland orkar jag inte klicka bort uppåt 50-60 partners till partnern. Nonchalerar omaket. Det får jag äta upp nu.

Nu är vi där igen.

Vid slutet. Allt har en början och då måste det ta slut. Det är så det är. Jo, längtar hem. Till värmen men det får vänta. Så är det. Att lipa tjänar inget till. Det blir när det blir. Jag har 29.845 foton att titta på. Glad att jag fotar så mycket men skall rensa än mer. Varför tog jag foto på min foppatoffel den 23 mars 2018? Den skall bort. Den saken är klar.

En liten bok och ett glas vin — En liten bok, ett glas vin och en kaffe. Hemma därborta.

Tänker att vi får tänka på det som är bra – har varit bra – ska bli bra. Hjärnan kan göra underverk – om vi låter den. Ibland får man lura den lite. Vi kan luras lite att det är vår snart – för det är det ju. Om ett tag. Vi kan längta dit. Eller till jul. Eller till kaffet imorgon bitti. Vi kan bestämma vad vi vill längta efter. Det behöver inte vara så stort.

Tulpaner i Amsterdam — Ögonbedövande tulpaner på Keukenhof i Amsterdam. DET längtar jag till.

Som sagt – det vara ju HÄR vi skulle vara.

Vid slutklämmen. Jag önskar er det bästa av det mesta. Glada stunder in emellan. Det behöver vi. Vi får se till att fixa det själva. Tillsammans. För varandra. Var glada att det inte är era strumpbyxor på bilden. Bara en sådan sak.