• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll

Ekengrenskan.se - Den Onödiga Lilla Hemsidan

Alltid något på gång

  • Hem
  • Den Onödiga Lilla Krönikan
  • Om mig
  • Kontakt

Keukenhof

Den slappaste veckan i La Stada

5 februari, 2021 by Annicka Ekengren 9 kommentarer

Hilsen.

Ända in i aftonsången. Eller morgonpsalmen. As you like it.

Slappaste veckan i mannaminne.

Det kyler på även i söder. Södra Sverige, alltså. Minusgrader i minst en vecka. Snö, blåst, sol. Olika. Jag som inte har några vinterkläder att tala om. Det brukar ju vara Spanienvarmt så här års. Pilutta.

Kaklad entre i Spanien
Välkommen till oss – fast just här bor vi inte. Här bor någon annan – men fint är det !

Den slappaste veckan i mannaminne, if you ask me. En enda jättelångpromenad i veckan på nästan 1 1/2 mil – sedan blåvägrade jag bestämt. Inte sugen någonstans. Inget ont. Inget konstigt bara helt olustad.Fastän det är viktigt, nyttigt, livsavgörande och dessutom riktigt skööööönt. Vet inte vad som tagit åt mig. Bara tappade det, helt enkelt. Jag tittade ut – tittade på Mats – tittade ut – och sedan tog HAN på sig och tog MIN promenad. Jag satt kvar. Satt kvinna sitter, säger jag.

Kraftig kvinna i bikini
Jag sitter kvar. Redo för Beach 2025

Inte så att jag sitter 100 % sysslolös. Det händer saker. Lite brödbakning, stickar en liten sak till en liten gosse, konserverar kål , studerar spanska och gör en Youtube-kanal till Ekengrenskan.se Inte helt klart vad jag skall fylla den med men jag har lite planer.

Faktiskt kul att använda inlärda kunskaper. De som Eva Synnergren lärt mig på sina superduperkurser. Resten är upp till mig. En Youtube-kanal utan innehåll är som ett liv utan liv. Inget att berätta om – så det blir att skotta i lite fix och trix. Vi får se vad som händer. Det är bara jag som har förväntningarna – och jag behöver bara ansvara inför mig själv. Ni får gärna prenumerera genom att klicka HÄR, förståss. Då får ni meddelande när något hänt. Än så länge är kanalen i det närmaste död. Jag började ju igår, ju. Rom byggdes inte på en natt. Ni kan ta det lugnt. Ni kommer inte att bli stressade av tempot. Of that I am very sure. Jag bara måste. Man kan glädjas med mig eller låta bli. No worries.

Örhängen
Sådant är mitt liv. Mycket av lite eller lite av mycket. As you wish.

Någon mer som känner igen sig?

Egentligen handlar det om att jag inte står ut med att vara utan engagemang som kittlar. Covid drev fram det i ljuset. Att driva projekt, göra det omöjliga och driva i hamn. När man är en kreativ kraft som jag – då blir stillsamheten en oerhörd stress. Det är faktiskt sant. Jo, jag kan andas i fyrkant och meditera. Det har jag gjort. Varje gång någon säger – låt kroppen slappna av – visualisera ingenting. Tänk på ingenting alls. Slappna av i benet. I armen. I magen. I huvudet. I alla lemmar. Inandning. Utandning. Ok, och se´n då? Vad gör jag sedan?

På Sträckbänken
Avkoppling magnum

Redan där går det käpprätt åt helskotta. Jag kan ligga och andas i både fyrkant och och zigzag en hel dag om så krävs – men att inte tänka – det funkar inte. Jag vet inte om ZERO är min grej, riktigt. Vila kan jag – men det är skillnad på att vila och att slösa på tiden. Vägrar. Livet är kort.

Ljuset i snön
Ljuset i tunneln – eller som det är på riktigt: julbelysning under snön.

Med de tiderna som är nu är det bara att anpassa sig efter det som finns i närområdet och i livet runtomkring. Alla kan inte ha allt överallt och hela tiden. Snart blir det vår och då blir det annat. Så är planen. Om inget lägger sig i. Schas.

Häst hoppar
Vi får leva på hoppet!

Hyacintfrossa.

När det blir fritt att resa framöver – passa på att åka till Nederländerna – i blomstertider i synnerhet. Det är magiskt. Helt gudomligt vackert. Det finns blomsterparader och uppvisningar som man inte tror att de är på riktigt. En bukett med 100 tulpaner – bara 5 Euro. Jag har varit på Keukenhof i Lissen 3 gånger och det är lika ögonbedövande vackert varje gång.

När vi var på husvagnsresa för några år sedan åkte vi omkring i Holland och tittade på i stort sett allt. Alla dessa kanaler t ex. Vi kom på våren – i blomstertider. Wow. Det var tider, det. Också. Det var inte billigt men mycket trevligt, det vill jag lova.

Lila Hycintblommor
Man plockar av alla blommorna från hyacinterna……..

 

Hyacintblommor
………..sätter ihop dem…….

 

Formel 1 och hyacintblommor
Voilá!  En blomsterbil kommer lastad

Doften av morsans bak

Skyll inte på mig. Det var Faderns skämt men idag har hon bakat – Ekengrenskan. Igen. Lite kreativt, i alla fall. Belönande. Jag har fått önskemål om recept men se jag har inga direkta mått när jag bakar. Jag blandar och ger. Däremot kan jag ge er ett tips, som min ungerska Pótmama gav mig för så många år sedan. När man gör en jäsdeg – börja alltid med att förjäsa.

3 hembakade bröd
Ungerska bröd med potatis i.

Blanda jästen med hälften av degvätskan och kanske 2 dl vetemjöl, 2 tsk socker, rör om och låt stå och förjäsa i minst en halvtimma. Denna smet är lös. Därefter fortsätter ni med resten av blandningen ni vill ha i. Rågsikt, annat grovt mjöl och proteinrikt mjöl (typ Manitoba Cream). På en halvliter vätska tillsätter jag ofta dessutom någon/några deciliter med fet filmjölk. Till detta bak mosade jag i 2 kokta potatisar. Lång jästid  det är viktigt! Minst en timma i bunke och sedan 30 minuter i form innan de åker in i ugnen. Följ ett vanligt brödrecept och experimentera med vad ni häller i. Degen ska vara ganska kletig. Glöm inte: ALLTID förjäsa – det är ett hett tips.

Som jag längtar………My Budapest

Nu är jag visst ute och cyklar.

Cykel vid landsväg
Längtar till våren. Mycket. Kolossalt mycket.

Det är helt ok att drömma. Det är det man får ägna sig åt numera. Leva på sparlåga lite grann och drömma framåt och tänka ödmjukt tillbaka. Så lär det vara för oss alla. Att få var frisk – det är ingen klyscha i dessa tider. Inte i några tider öht. Vi håller i och håller ut. Vad annat?

Blomsterfält i Holland
A view to die for. Overkligt men sant. Även i covidtider.

Ber att få önska er alla den bästa veckan hittills. Bra saker varje dag. Hur bra kan det bli? Kexchoklad på extrapris hela veckan och 2 buketter med tulpaner för 59 kr? Det börjar bra, tycker jag.

Ta-ta.

Annicka

Arkiverad under: Nedslag i Lifvet Taggad som: Annicka Ekengren, baka bröd, Blogg, blomsterparader, cyklar, ekengrenskan, eva synnergren, feelgood, fiskmås, Formel 1, häst, Hyacaint, jäsdeg, Keukenhof, Krönika, Lissen, livsstilsblogg, Nederländerna, Red Bull, Tunnel, ungerskt bröd, unnadigresan, Yoga, youtube

Inget kudde vara bättre. Inte skönare, heller.

19 december, 2020 by Annicka Ekengren 2 kommentarer

Hilsen.

Blir ni lite förvirrade? En krönika till – hon har ju precis skickat ut en i cyperspejs. Joråsatte…………..jag skriver ju för både Villavagnsbloggen.se och för mig själv Ekengrenskan.se

Villavagnsbloggen är för alla men i synnerhet för er som vill veta om livet i en villavagn – och vilka möjligheter det valet gav mig och min man.  Man kan få veta om hiskeligt många bra saker. Skrivet med knorr och med mina ord och tankar. Ingen större åning där heller, men lite hyfs är det allt. Lite mer proffsigt och riktat, skulle man kunna säga. Om man är snäll. Om man vill väl.

Ett villavagnslyft
Magnifique. Vill veta mer? Prenumerera på Villavagnsbloggen

Ekengrenskans Knorriga Krönikor är för resten av jordens befolkning. I den fröjdas allt möjligt och jag behöver inte skämmas ett dugg. Behöver inte ha Ågren för att människor ska undra varför mina tankar angår dem i en villavagnsblogg, just.

Krönikadax
Krönika hela da´n!

Jag är min egen chef och jag sänder mig in i skamvrån själv. Där kan jag stå så länge jag själv bestämmer. Om jag nu bestämmer mig för det och det är i och för sig ganska troligt. Kan bli många besök. Jag är min egen bödel, hård och orättvis – men jobbar på att bli endast åklagare.

Chefen är hård och orättvis
Inte jag på bilden men nästan. Hård och orättvis mot mig själv.

Den Ljuvliga Kudden är min.

Jo. Det är sant. Jag fann den. Våndades. Svettades. Betänketiden var lång och och malandet huruvida jag var värd den pågick länge. Expediten trodde nog jag flyttat in i affären för gott. Tingesten är fylld av dun, 50 x 90 cm och därmed nästan stor som en madrass men alldeles, alldeles underbar. Kostade 850 kronor på REA!!!! Nedsatt från 1095 kr. Brrrr. Hiskeligt dyrt men jag har drömt om en vettig kudde i så många år. Jag kan knöla till den hur som helst och var som helst – den är låååååång. Tar en halv sängplats i anspråk. Har köpt billigare flera gånger – som med stigande ålder – typ 1 år – har förvandlats till antingen en mjuk trasa eller en lång strut. ELLER så har den aldrig blivit vän med mig och vägrar bli det minsta formbar – bara hård och nackspärrsvänlig.

En älsklingskudde
En riktigt gosig, en. Älsklingskudden.

Tiden var mogen för denna investering och mina 4 gamla nedsövda kudd-eländen får gå hädan. Till annan planet för själva har vi ingen plats på hyllorna längre för något om-utifall-att-vi-behöver-dem-till-något-vi-inte-vet-än. Dessutom är de ju värdelösa som just kuddar.

Fulla bokhylloer
Inte läge för kuddförvaring, just.

Julen närmar sig med stormsteg. Då vänder det mot vår och det tröstar mig. Det tar oss längre bort från covid-lorten. Tiden är ju den förlösande faktorn där. Så kan man få njuta av gula rapsfält och fågelkvitter medan covid långsamt viker hädan. Det är det jag hoppas på. Under tiden får vi stå ut. Vad annars kan man göra? Tänka bort lorten, vi som kan. Emellanåt går inte det och då får man vara lite grinig en stund men sedan får det gå över. Inte hålla på och hålla på över tid.

Raps och landsväg
Jag saknar ord. Bland det vackraste jag vet. Fast det säger jag om allt som är vackert.

Det är så jättegulligt med allt rött, ljussatt och pyntat inför julen. Det är då sant och visst. Mörkret och det gråda vädret är enbarmligt trist. Vem kan bli glad av så mycket grått? Grått är en modern färg. Inredning, väggar, hus, tapeter, plädar, mattor och pynt – där äger grått.  Så alla gråfärgs-älskare kan nu införliva vädret. Det matchar.

Julemys
Detta duger för oss. Vi trivs. Lagom pyntat. En julstädning tar 20 minuter.

Länge leve tulpanerna.

De åker fram efter nyårshelgen. Ut åker julpyntet. In åker tulipperna. Visst låter det helt underbart när man liksom gnider tulpanstjälkarna mot varandra? När man fyller en vas med tulpaner och formar om buketten till fint – det ljudet, alltså. Så livgivande skönt ljud. Det liksom låter som om man skulle vilja ta ett bett och tugga. Det krispiga ljudet. I like.
No worries, jag äter inte tulpaner – it is just a matter of speech. Jag äter inte andra lökväxter mer än gräslök och vanlig matlök. Bara så att ni vet.

Lila tulpaner från Keukenhof
Krispigt vackra.

På tal om det – jag köpte lökar på Keukenhof i Holland för flera år sedan. Från Australien. Fråga mig inte varför men jag ville pröva. Sådan är jag. Satte dem i våra gigantiska krukor utanför villavagnen. Först blommade de försiktigt vid fel årstid – eftersom Australien har vinter när vi har sommar. Nu har lökarna vant sig vid den svenska årstiden och de blommar lagom till jul. Ute. Hur vackra som helst och doften är obeskrivligt ljuvlig. Skulle gärna vilja ta in en blomsterstjälk men då får vi förmodligen flytta ut. Så starka dofter funkar inte i vår familj. Se men inte röra. Så får det bli.

Australienska lökväxter
En liten rabatt i december
Tulpanhav
Mera godis för själen.

Pepparkakshusets födelse.

Coronas fel. Eller välsignelse. Det beror på. Mats ritade ett och jag gjorde degen. Vi skar ut och gräddade. Skar bort och sågade. Satte ihop med smält socker.  Smält choklad på taket och kokos som snöflingor. Sedan kristyr. Såg framför oss hur joggans tjusigt det skulle bli. Joråsåatte – men skall ju lägga kristyr INNAN man sätter ihop huset. Såklart. Fast om man har bråttom då gör man inte det. DET, mina kära vänner, får effekter. Inget blir som man tänkt sig men vi är glada ändå. På håll, med dåliga ögon och nedsatt hörsel – det är riktigt fint att titta på. Vi såg framför oss ett slott med kristyrutsmyckning och krusiduller. I verkligheten kan man inte vända på huset för att få dit krusidullerna – för då glider taket av. Tro mig. Vi har prövat. Och skrattat. Vi är ändå nöjda med bragden. Efter 22 år tillsammans byggde vi vårt 2:a hus . Det första kunde vi bo i. Gick inte att vända på, heller. Vi målade det som det stod. Ingen kristyr, heller.

Pepparkakshus
Ett litet pepparkakshus utan så mycket kristyr. Det hamnade på diskbänken

Jullotteriet i Spanien.

En stor tradition i Spanien. El Gordo. Betyder den Store/Feta och syftar på den stora vinsten. Ren lotteri-yra. Lotterna kostar runt 200 Euros styck och det är vanligt att arbetskamrater och släkten köper in sig på en del.

Loteria de Navidad, även kallat El Gordo, är ett spanskt lotteri med lång historia. Det officiella namnet är Sorteo Extraordinario de Navidad och lotteriet har funnits sedan 1812. Det stoppades inte av varken inbördeskriget eller Franco-regimen. El Gordo betyder ”Den Stora/Den Feta” vilket syftar på det gigantiska förstapriset, som år 2018 uppgick till inte mindre än svindlande 4 miljoner euro. En hel lott kostar 200 euro och 70 procent av den totala försäljningsintäkten går ut i vinstsummor.
Själva lottdragningen, som äger rum 22 december varje år, är ett spektakulärt skådespel som pågår mer eller mindre hela dagen. Små barn sjunger både vinstnumren och vinstsummorna medan hela Spanien spänt följer med. Ceremonin äger rum i Teatro Real de Madrid och direktsänds i tv . / EN SUECO / Wikipedia  
Lotterisedlar
Lotteriernas Lotteri! El Gordo.

Själva sitter vi med Lottorader som aldrig är rätt men vi har i alla fall en trisslott på 60 kronor att lösa in. Vill ni köpa in er på den lotten, kanske? Så kan vi leka att vi är i Spanien nu? Där vi normalt sett skulle vara och vinterförvara oss. Det är som det är. Vi är där vi ska vara just nu. Det är bara att tänka så. Det går ju ingen nöd på just oss, i alla fall. Mänskligheten i stort har det värre än vi. Vi är bara jäkligt uttråkade – och det är väl egentligen ett lyxproblem. – om man ska tänka stort. Det ska man. Värre för de som blivit sjuka och alla som kämpar för att hålla dem vid liv.

Apelsinträd i Spanien
Längtar gör vi. Ren lycka att drunkna i foton och minnen.

Sillen ska läggas in. Fågelmaten skall läggas ut.

Så ser denna dag ut. I stort. Och allt som kommer däremellan. Det kan vara precis vad som helst, det. Vi får se vad som kommer till oss denna dag. Kanske köper vi en lott och vinner miljarders miljoner. Det skulle lösa en del pågående saker. En liten miljon eller två skulle inte skada. Det är i alla fall vad jag tror. Vi kan ju pröva – skulle det visa sig att det inte blev bra – då kan vi lämna tillbaka pengarna. Eventuellt. Not.

Påse med pengar
Ja tack, säger jag. Åsså några papperspengar i en påse bredvid

Det blir svartvinbärssill bl a. Vi ÄLSKAR den sill som Fiskhallen i Mölndalsbro gör. Bland de godaste bland sillinläggningar, enligt oss. Nu är det ju så att vi kan inte teleportera sillen hit där vi är – därför får det bli en egen variant. Har kommit på en genväg. Man köper en liten förpackning med utspädbar svartvinbärssaft – sådan där måltidsdryck, ni vet – och häller i den mumsiga lagen man gjort. I med äppleskivor, lite ananas om man vill – och så får det stå och götta sig. Ljuveligt. Tunnbakat fröknäcke till det. I senaste baket hällde jag i en halv påse med ”brödkryddor” och duttade i lite kanel. Så gott så att man dånar. Behövs inget smör, har vi kommit på. Vi har också kommit på att frysen är full och jag kan inte frysa in mer bröd. Jag kan inte frysa in någonting alls, mer. Då sprängs boxen. Puff.

Svarta vinbär
Svart vinbärssaft i sillagen. Jäääälans, så gott.

Influensa och TBE.

Vaccin. Jodå, vi har investerat i oss själva. Jag har aldrig tagit en enda influensaspruta hittills, men så har jag aldrig varit gammal förut, heller. Det är första gången. ( *ler* ). Tänkte att det är väl lika bra att ställa in sig i fållan och göra som folk rekommenderar. Så i en arm blev det influensaspruta. Den ”vanliga” influensan. I den andra armen blev det annan spruta. TBE är något vi inte heller vill ha så det var dags för påfyllning. En otäck sjukdom, den där TBE.

Fästing
Äckelfis. Tycker så illa om dig, ska du veta. Fast du tycker om mig – det förstår jag……

Många får inga symtom alls eller enbart milda symtom, men allvarlig TBE yttrar sig som en hjärninflammation med hög feber, svår huvudvärk, förvirring och emellanåt kramper och förlamningar. Den föregås ofta av en mildare feberepisod några dagar tidigare som man tillfrisknat från. De flesta som insjuknar blir helt återställda men ungefär en tredjedel får långdragna eller bestående besvär med bland annat uttalad trötthet och minnesstörningar. Vissa får bestående förlamningar även om det är ovanligt. Dödsfall förekommer men är sällsynta. Barn i förskoleåldern som smittas får i regel lindrigare symtom än vuxna, men kan få kvarstående besvär./ Folkhälsomyndigheten 

Minnesstörningar? Ja, det har jag. Förvirring? Jajamänsann. Det händer oftast. Tror inte det är tecken på TBE – det är nog mer som jag är.

Annicka tittar under solglasögon
Vad vare du sa att du hette, saru?

Jag hade egentligen velat ta en spruta mot bältros, också men jag hade inte tillräckligt med armar. Dessutom kostar en effektiv vaccination 5 tusen papp per person. Får fundera. Vi har kära i familjen som drabbats av följderna av bältros och som lider storligen – därav tanken på vaccin.

Anyway. Vi nöjer oss med det vi fått så länge. ”Med stigande ålder”  borde man vaccinera sig mot allt. Känner mig nästan förnärmad. ”Stigande ålder ”. Hmpf. Ni fattar. Well, oh well. Inte bli hysterisk. Inte heller vara övermodig. 2 vaccinationer får vara gott nog i nuläget. Förresten – kan man vaccinera sig mot stigande ålder? Mer halvstigning. Att man bara blir ett halvt år äldre varje gång man fyller år?

Gambas pilpil
Å här sitter jag och längtar efter gambas pilpil. Recept här!

Me and my big mouth.

Nu är det läge att sticka in något gott i munhålan. En macka till exempel. Morgonen randas och frukost kallas det som då vankas. Ingen 2:dag så långt ögat når. På tal om den dieten. Mats och jag pratade om den häromdagen – vi har inget annat att göra i covidtider……..och då deklarerade jag bestämt att det är så skönt att vi håller oss till fasta dagar – måndag och torsdag – så kan man ställa in sig mentalt och inte känna hunger. Då log han skälmskt och sa att julafton är på en torsdag…………….. Sedan försökte han linda in att även Nyårsafton är på en torsdag. Jahupp. Ormen i Paradiset kändes hiskeligt nära. Vi kom överens om att vi skulle ändra dagar………..fast jag kunde ju vara principfast om jag ville, sa han. Tack. Gulligt.

Annicka och räkmacka
Ibland skall man inte gapa över mycket……Får äta med ögonen

Hädanefter skola jag hålla flabben, som man säger här i Skåne. Allt jag säger kan användas emot mig. Det är så himla typiskt. Jag som öppnar truten var och varannan timme. Dags för mig att kliva ner från mina höga hästar. Överhuvudtaget dags för mig att kliva ur fåtöljen och göra mig en smega ( macka ) innan hungern tar mig i ett eländigt grepp och vrider om.

Ni får hava det så bra som ni kan. Vi håller ut och håller in. Håller av och håller i. Håller om och håller på. Hela tiden.

Kram på er.

Annicka
https://linktr.ee/unnadigresan.se
Denna länken går till ALLA mina sidor på webben. Inte bara Unnadigresan. Klicka på, bara.
Jag finns lite överallt, verkar det som.

 

Arkiverad under: Nedslag i Lifvet Taggad som: Ågren, åklagare, Australien, bältros, benareby, betänketid, big mouth, Blogg, blommar, blomsterstjälk, bödel, bragden, brödkryddor, chef, covid, Den Feta, Den Stora, doften, Ekengrenskan kåserar, El Gordo, EN SUECO, enbarmligt, expediten, Fågelmat, fågelmaten, fästing, fiskhallen i mölndals bro, folkhälsomyndigheten, formbar, förvirring, franco-regimen, fröknäcke, gambas pilpil, ggar, Gigantiskt förstapris, gräslök, grått, håll flabben, hålla flabben, hjärninflammation, Holland, hunger, hus, hyllorna, inbördeskriget, influensa, inredning, julafton, julen, kanel, Keukenhof, Knorriga krönikor, kokos, krispiga ljudet, kristyr, krukor, kudde, lökar, lökväxter, loteria de Navidad, lottdragningen, lottorader som aldrig är rätt, lyxproblem, madrass, måltidsdryck, måndag, mattor, milda symptom, minnesstörningar, mjuk trasa, Mölnlycke, övermodig, pengar i påse, plädar, pynt, Rea, sill, Sillen skall läggas in, skamvrån, snöflingor, solglasögon, spanien, Spanskt lotteri, Spektakulärt skådespel, stormsteg, svartvinbärssaft, svartvinbärssill, tapeter, TBE, Teatro Real de Madrid, teleportera, torsdag, tulpaner, tunnbakat, v, vaccin, Villavagn, Wikipedia, www.facebook.com/annickadefigitab/, www.facebook.com/villavagnar, www.unnadigresan.se, www.villavagnar.com, www.villavagnsbloggen.se

Ibland köper man sig en liten fotsalva

28 november, 2020 by Annicka Ekengren 11 kommentarer

Hilsen.

Det är nog det mest spännande som hänt denna veckan. Köpte på nätet. Beställde på onsdag och jag kunde hämta ut den idag fredag. Livet är en thriller på landet. Hur spännande kan ett liv vara??? Så var väl den krönikan till ända. Eller?

Happy fejs
Så happy blir jag när jag blir ”utsläppt”

Det kunde varit värre.

Eller hur? En fotsalva är bra om man jämför med annan lort man skulle ha kunnat behöva hämta ut. Ler bara åt tanken hur jag hittar på allt möjligt för att få lite rörelse både i ben och huvud. Man vill ju inte ha spunk. Ju. Var och veckohandlade mat kl 7 på morgonen i veckan. Inte en kotte i affären. Jag kunde gå omkring bland gångarna och inventera. Nästan lite rally racing med kundvagnen. Lite hitte-på-varor. Kryddor, såser, pastor, inläggningar…….Lite att ha när jag fantiserar ihop middagsmaten. Inte ens 2:dagarna är lätta att komponera ihop men lyckas – ja, det gör jag.

Livsmedelsaffär
Till och med detta är upphetsande i dessa tider!!

Frysen full. Inte jag.

Snart går det inte att knö in mer saker i frysen . Som jag håller på med allt. Hela tiden. Nästan. Idag bakade jag lussebullar. Med saffran i. Vaniljsocker och smör, förståss. Å var ska jag få plats med dem, då? Inte en susning. Tog 2 bullar till kaffet ikväll, bara för att det skulle bli 2 färre att frysa in. Mats tvingades ta 2 st, han också. Det är 19 kvar nu. Inte är de små, heller.

Imorgon har jag lovat mig själv att inte göra något. Eller hur. Bara säger. Som sagt – det är inte säkert att jag behöver diagnostiseras – det KAN vara så att jag vill leva livet medan jag har det. Det tycker jag är skäl nog att göra allt möjligt. Man har sig bara ett tag här på jorden.

Faktiskt mycket goda. Med mycket vanilj och saffran i smeten. Å smör.

Här behövs ingen frys.

Igår bakade jag fröknäcke. Igen. Brukar leka med smaker. Har lagt i det mesta. Igår blev det russin, lite kardemumma och lite kanel. Kunde ha tagit lite mer av allt – för man kan knappt ana – men kanske är det det som är det braiga? Fast jag gjorde 4 dubbelsats denna gången. Stor åtgång. Gången innan pressade jag i en söt liten vitlöksklyfta i smeten. När man brer ut smeten riktigt tunt blir det nästan som chips. Gott. Riktiga kaloribomber med alla dessa fröer – but who is counting? Här får ni mitt recept – som jag säkert plankat av någon annan någon gång. Tror de flesta recepten är desamma. Det är det man smaksätter med som kan skilja sig.

Vitlöksklyftor
Gott. I lagoma mängder.

2 dl majsmjöl
1/2 dl rågkross
1 dl solroskärnor
1 dl pumpafrön
1 dl svart vallmofrön
1 dl sesamfrön
1 dl linfrön
1 tsk salt
1/2 dl rapsolja
Kryddor efter behag och lust. Russin. Det mesta är gott. Har prövat kummin, brödkryddor, chili, parmesanost……..Gott.
2 .5 dl kokande vatten.
Rör ihop allt utom vattnet. Koka upp vattnet. Häll över. Veva runt. Låt det stå och svälla lite.
Denna sats räcker till 2 plåtar.
Ta fram plåtar och bakplåtspapper. Sleva ut lite på pappret. Lägg ett annat papper ovanpå och släta ut degen tunt. Du kan gå på rejält.
Dra av det övre bakplåtspappret och strö över lite flingsalt.
Sätt ugnen på 150 grader. Grädda ca 15 minuter. Se till att det inte blir bränt. Sänk värmen till 80 g och låt stå ca 30 minuter till.
Ät och njut. Mjukost på är supergott. En yttepyttegnutta honungssdroppe oppanpå detta – wow.

Fröknäcke
Denna gång med kanel och kardemumma. Det blev mumma

Vi har blivit med oaj-faj.

Skönt. Igår avverkade vi 4 ”Vikings” på raken. I dessa tider behöver vi unna oss detta. Lite feel good att se på film. The Crown måste jag se. Det blir fullt upp. Jag tycker det är så fantastiskt att ha möjligheten. Så lyxigt egentligen. Bra att nypa sig i armen emellanåt. Får inte glömma att röra på kroppen emellanåt. Så mycket som man sitter – i jämförelse med förut – så kommer rumpan att bli formad efter min fåtölj. Jag ser den framför mig. Rumpan. Den därbak. Anyway – det är dessutom en massagefåtölj, så det blir en oformlig deg om jag inte passar mig. Det räcker med den degen som blivit av mig ändå.

Rapsfält
Varför visa ett rapsfält mitt i vintern? För att jag tror vi behöver det. Foto från i våras.

Detta med wi-fi betyder att jag kan köra mina utbildningar på nätet – utan att vara rädd för att dålig hastighet och uppkoppling. Såååå beroende av detta. Kan inte jobba utan god internet, helt enkelt.

Wifi
oaj-faj. Rent fantastiskt.

Det här med reklam.

Jag lovar och svär – jag har INTE sökt på nätet efter något som är relaterat till öronvax. Nuförtiden överöses jag med tips om hur man gör rent öronen. Hur kan det vara? På Facebook och You Tube i synnerhet. Vad i ….? Mina öron är inte värre än andras så jag undrar just……Är ni också öronvaxborttagningsjagade?

Stora öron
En med problem, kanske?

Alla dessa mejl  – från partners till någon partner. Hur många erbjudanden som helst. Om ALLT. Jag är inne och avregistrerar mig varje dag – men det sinar aldrig. Har ni det likadant?  Jag är återhållsam när jag accepterar prenumerationer – men ibland orkar jag inte klicka bort uppåt 50-60 partners till partnern. Nonchalerar omaket. Det får jag äta upp nu.

Nu är vi där igen.

Vid slutet. Allt har en början och då måste det ta slut. Det är så det är. Jo, längtar hem. Till värmen men det får vänta. Så är det. Att lipa tjänar inget till. Det blir när det blir. Jag har 29.845 foton att titta på. Glad att jag fotar så mycket men skall rensa än mer. Varför tog jag foto på min foppatoffel den 23 mars 2018? Den skall bort. Den saken är klar.

En liten bok och ett glas vin
En liten bok, ett glas vin och en kaffe. Hemma därborta.

Tänker att vi får tänka på det som är bra – har varit bra – ska bli bra. Hjärnan kan göra underverk – om vi låter den. Ibland får man lura den lite. Vi kan luras lite att det är vår snart – för det är det ju. Om ett tag. Vi kan längta dit. Eller till jul. Eller till kaffet imorgon bitti. Vi kan bestämma vad vi vill längta efter. Det behöver inte vara så stort.

Tulpaner i Amsterdam
Ögonbedövande tulpaner på Keukenhof i Amsterdam. DET längtar jag till.

Som sagt – det vara ju HÄR vi skulle vara.

Vid slutklämmen. Jag önskar er det bästa av det mesta. Glada stunder in emellan. Det behöver vi. Vi får se till att fixa det själva. Tillsammans. För varandra. Var glada att det inte är era strumpbyxor på bilden. Bara en sådan sak.

Strumpbyxor
Not mine. Yours?

Kram, Annicka

www.ekengrenskan.se
www.facebook.com/annickadefigitab/
www.unnadigresan.se
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar

Arkiverad under: Nedslag i Lifvet Taggad som: Annicka, Annicka Ekengren, Blogg, Defigit AB, digital nomad, Ekengrenskan kåserar, ekengrenskan.se, eva synnergren, fotsalva, fröknäcke, funderingar husvagn, kåsera, Keukenhof, Krönika, krönikan, Livet är en triller på landet, Lussebullar, öronvax, recept på fröknäcke, researrangör, Saffran, Strumpbyxor, Villavagnar

Här finns jag!

+46 709 63 24 01

Alltid på väg, men bor i Sverige.

annicka@ekengren.nu

Övrigt

Integritetspolicy >

 

Hibiskus-300x169

© 2020 Ekengrenskan.se - Den Onödiga Lilla Hemsidan. All Rights Reserved.